Nu har jag äntligen fått se filmen och den följde boken mycket bra. Vissa saker är utelämnade (av tidsskäl skulle jag tro) men det gör ingenting, handlingen hänger ihop ändå. Bra skådespelare, Noomi Rapace är lysande som Lisbet Salander. Det är ett tag sedan jag läste boken men alla karaktärer känner man igen direkt, till och med Hedestad överensstämmer med min bild av Hedestad, det enda som inte stämde var stugan Mikael Blomkvist bodde i, jag trodde att det fanns en liten trädgård utanför den men so what, det har ingen betydelse alls för handlingen. Synd bara att de andra böckerna inte ska bli film för de är också bra

Den 27:e februari kl 21.15 sitter jag och några till på rad 6 i salong 5 på Filmstaden med högt ställda förväntningar på Stieg Larssons filmatisering av boken "Män som hatar kvinnor". Det ska bli riktigt spännande, hoppas hoppas att filmen är lika bra/spännande som boken. Jag har precis avslutat "Luftslott som sprängdes" och den boken var också kanonbra. Verkligen välskrivet, undrar var Stieg Larsson hämtade all research, allt verkar så verkligt på något sätt. Jag återkommer med en recension kanske samma kväll

Jaa det kan man allt undra och hur klarade man sig utan dator, mobiltelefon, tv, radio, bil o.s.v......jaa listan kan göras hur lång som helst. Man skulle säkert klara sig utan allt det där men oj då måste man ju umgås fysiskt och det hinner man ju inte nu när man har fått alla dessa fantastiska verktyg som TV:n, datorn och mobiltelefonen. Datorn är ju bl.a. till för att allt ska gå så fort så man för tid över till annat, pyttsan.
För mig har datorn blivit ett sätt att hinna att "umgås". Sjukt egentligen men så är det ju. Veckorna är bara jobb jobb jobb och jobb, och när fredagen kommer är man helt slut och somnar i soffan vid 22 om man inte somnat ännu tidigare. Skööönt att vi går mot ljusare tider då kan man ÄNTLIGEN börja att umgås igen på riktigt. Önskar att jag kunde gå i ide som björnen, det skulle passa mig fint och tänk så smal man skulle vara lagom till våren

USCH vad hemskt...hur ska jag veta om mitt duntäcke kommer från levande fåglar? får man slå ihjäl folk som gör så, så ställer jag UPP,  jag tål inte djurplågeri. Hur kan människor ställa upp på såna hemskheter, de måste vara sjuka i huvudet.  Man läser och ser en del på TV och jag klarar inte av det, jag väljer att stänga av, blunda, låtsas om att det inte händer o.s.v för annars blir jag galen. Råkade se en bild av hur de flådde en katt levande i Aftonbladet och efter det fick jag svårt att sova.  Hur man man acceptera sånt är för mig en gåta! Vad tycker du? Är det ok att plåga djur?

Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Året 2009 började med influensa, kan inte minnas att jag haft influensa innan. Vedpannan tackar sedan för sig genom att det kommer in vatten, ny är nu beställd. Sen var det möblerna på IKEA och i måndags hände följande: Jag kom ut till bilen som stod parkerad utanför min lägehet i den stora staden Hagfors, det var kallt ute, minus 11 grader berättade en förbipasserande med en liten hund, brrrrr....tänkte jag som då stått där i 10 minuter och huttrat för att bilen som jag startat och sedan skrapat bort isen på rutorna på inte gick att komma in i. Den var helt enkelt låst. PANIK!!!!
Vad gör jag nu?
Jag provar Polisen på telefon (som tur hade jag mobilen i fickan) 114 114 nä det gick inte, bara 114 då, nä det gick inte heller, jag vet att man inte ska ringa 112 men vad f-n ska jag göra, jag ber om ursäkt och förklarar mitt problem och de ger mig rätt nummer till Polisen, rätt nummer är 114 14, en snäll polis berättar att det inte är deras problem men ringer upp assistancekåren i Hagfors och kopplar ihop i telefonen. 15 minuter senare kommer en riddare i en svart King cab eller nåt i den stilen och "bryter" upp dörren. Gissa om jag var nöjd och belåten. Fakturan för detta kalas går sedan till bilens ägare som råkar vara min man. Nästa vecka ska jag flyga till Stockholm, är det så klokt månne?

I torsdags fick jag nyckeln till min övernattningslägenhet, en liten trevlig etta. Till den skulle jag nu köpa möbler, bl.a en bäddsoffa, bord och en köksmöbel, så igår lördag bar det iväg med hyrd släpkärra till Karlstad. Riktigt kul! Efter mycket beslutsångest (fastän jag redan hade bestämt sen förut) fastande jag för en bäddsoffa Ektorp, 4 köksstolar och ett köksbord, något bord till rummet hittade jag inte. Köpte två olika klädslar till soffan, ombyte förnöjer och en massa annat löst som behövs i ett hem. Efter många timmar kom vi då till Hagfors där allt skulle plockas upp, vi hade turen att en manlig granne kom precis när vi baxat ut soffan, tveksamt om vi fått upp den utan honom, det är två våningar och ingen hiss. Jag hade bråttom att få bort all kartong och plast på allt så vi skulle kunna börja skruva direkt, vi ville hem till Ransby i någotsånär tid. När vi hade fått ut allt upptäcker vi att soffan inte är någon bäddsoffa?! vi tog den på rad 32 hylla 5 precis som det står på lappen vi fått. Inte nog med det köksbordet är åxå fel. Stolarna var inte på rätt plats heller men det upptäckte maken i tid. Hur kul tror ni detta kändes på en skala från 1-10. Jag har bråttom att få flytta in för det fungerar inte att pendla 90 mil/vecka så jag bestämmer mig för att behålla soffan och försöka skaffa en säng istället att sova i, egentligen helt idiotiskt men orkar inte baxa ner soffan igen (finns inget emballage kvar heller), köksbordet skruvar vi ihop och hoppas att det kan duga ändå. Att skruva ihop 4 stolar och ett bord tog sin lilla tid och nu står jag med facit i hand, köksbordet blev för stort och stolarna går inte in under bordet och klädslarna till soffan passar naturligtvis inte till den här soffan. Fy f-n säger jag bara! Varför kan inte saker och ting ligga där de ska, vi hade inte en tanke på att granska kartongerna för att vara säkra på att det blev rätt. Det har hänt att det blivit fel förut åxå men då har det varit  jag själv som tagit fel MEN den här gången var det inte jag.

Så nu står jag med en naken 3-sits soffa, ett köksbord som inte passar och ingenstans att sova. Det kallar jag en misslyckad dag på IKEA